– Alla vi som är tillräckligt gamla minns exakt vad vi gjorde, och var vi var, den där kvällen 1986 när Palme blev skjuten. Själv var jag i tjänst på Sabbatsberg. Jag jobbade natt och ingick i teamet som försökte rädda hans liv.

Det berättar Barbro Nilvér, anestesisjuksköterska sedan 70-talet och i dag utbildningsledare inom anestesi på Danderyds sjukhus.

Sabbatsberg var ett akutsjukhus på den tiden och det kom ofta in traumapatienter, speciellt på lönehelger. Som anestesisjuksköterska hade Barbro en akutsökare som larmade om något allvarligt och akut kom in till sjukhuset. Natten den 28 februari 1986 vid 23.30 tiden pep det till i hennes sökare och hon blev tvungen att lämna en patient på operationsbordet. I akutrummet hade det kommit in en allvarligt skottskadad person. Sjukvårdsteamet blev ganska snart informerade om att det var statsministern som var skjuten, men det gjorde ingen skillnad för Barbro där och då.

– Jag kände ingen chock eller ens förvåning. Jag var mitt i situationen. Det var helt enkelt en person som var allvarligt skottskadad och jag ingick i ett team som försökte rädda hans liv.

Att det var anestesi som Barbro skulle ägna sig åt var inte självklart från början. Hon hade siktet inställt på att bli barnmorska men praktiktiden på en förlossningsavdelning 1972 fick henne på andra tankar.

– Praktiken blev rena mardrömmen. Det var en riktigt dålig arbetsplats. Flera barnmorskor hade tydliga problem med sin empati. Deras inställning till de blivande mammorna som skrek ut sin smärta när de skulle föda; ”har du blivit gravid så får du skylla dig själv”. Dessutom var de flesta barnmorskorna helt ointresserade av oss elever. Jag brukar fundera på om det var den erfarenheten som gjorde att jag i dag jobbar med utbildning. För att vara en attraktiv arbetsplats måste vi bemöta våra studenter och nya kollegor positivt när de kommer till oss.

Att arbeta med anestesi innebär avancerad teknologi, högt arbetstempo och snabba beslut. Barbro tror att de som lockas av den specialiteten gillar lite drag under galoscherna. Hon känner att många som inte arbetar inom vården tror att det är ständig kris; brist på vårdplatser, brist på personal och långa vårdköer Efter mer än 40 år inom vården kan hon konstatera att mycket har blivit bättre sedan 70-talet. Hon vill inte blunda för de problem som finns men hon känner en stolthet över att ha varit en del av utvecklingen inom svensk sjukvård.

Vill du lyssna på fler avsnitt från vår podd?
Prenumerera via iTunes eller Libsyn

En kommentar om “Natten när Palme sköts

  1. Vad ska man säga? Fantastiskt bra, Barbro är definitivt en av de personer som gör det så himla roligt att arbeta på Danderyds Sjukhus.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *