Flera dagar i veckan sker avancerade medicinska övningar på sjukhusets simuleringsenhet. Interprofessionella team utbildas i strukturerat omhändertagande av akut sjuk patient och i effektiv kommunikation. Denna gång var det intensivvårdsavdelningens tur.

En grupp bestående av läkare, sjuksköterskor och undersköterskor från IVA ska öva på fyra olika patientfall. Ett team instruktörer från IVA med narkosläkare Bartek Jankowski som ansvarig och Carina Wallingstam, utbildningsledare och simuleringsinstruktör på Clinicum, har stått för förberedelser och genomförande av simuleringsövningarna. Sjuksköterskorna och undersköterskorna från IVA har sett till att allt tänkbart material som kan behövas finns med.

Livsviktigt skådespeleri

Klockan 09.20 sätter dagens första simuleringsövning igång. Teamet med läkare, sjuksköterskor och undersköterskor tar på sig förkläden och går in till patienten. Linda Löf, läkare och simuleringsinstruktör, rapporterar över patienten från akuten och lämnar över till teamet.

–Hur mår du? frågar läkaren Lovisa Baer-Eriksson, men den allvarligt skadade patienten kan bara svara med ett stönande.

I teknikrummet styrs scenarioförloppet av Bartek och Linda. Carina är patientröst och sköter tekniken i dag.

– Man får vara lite av en skådis när man ska vara patientröst. Man följer ett skrivet manus men man måste leva in sig i rollen som patient säger Carina.
Övervakningsmonitorn larmar för att patienten har syrebrist och Lovisa och teamet startar det som kallas medicinskt omhändertagande enligt A-B-C-D-E. Vi får exempel på effektiv ”closed loop” som är en riktad och bekräftande kommunikation.

Lovisa: Luftvägen är fri. Saturationen är låg. Krystyna kan du höja syrgasen till 15 liter.
Krystyna: Jag höjer syrgasen till 15 liter. 15 liter syrgas satt.
Lovisa: Tack.

Måste sitta i ryggmärgen

– I akuta situationer kan det vara så att kommunikationen inte fungerar, därför är det oerhört viktigt att öva på detta så att det sitter i ryggmärgen och man inte behöver tänka på det när man står i skarpt läge, förklarar Rose-Marie Svensson, utbildningsledare på Simuleringsenheten.

Läkaren förbereder för intubation och kontrollerar med undersköterskan att allt nödvändigt finns på plats. Innan intuberingen påbörjas tar läkaren en time out – en mycket kort paus där läkaren försäkrar sig om att alla i teamet har koll på läget, att alla vet vad de ska göra och när, och att alla är överens om nästa steg i behandlingen. Tempot är högt och ett misstag kan bli fatalt.

– Det är svårt att stå passiv under en time out men man förstår vikten av att alla får all information kring patienten, berättar sjuksköterskan Krystyna Henzel.

Dags för återkoppling

Klockan 09.40 avbryts övningen och det är dags för Linda att leda återkopplingssamtal på lärandemålen. Det team som varit hos patienten får sätta sig tillsammans med det team som tittat på övningen via videoinspelning och prata igenom varje moment. Vad gick bra och vad kan förbättras?

Medan teamen går igenom övningen så förbereder instruktörerna nästa patientfall. Peruken på ”patienten” byts ut och i nästa övning har hen en annan anamnes. Denna person har ramlat och slagit i huvudet – ett sår på hakan sminkas dit.

– När vi bygger upp scenarion till övningarna har vi som mål att ha patientfall som kan förekomma på IVA. Vissa scenarion har sitt ursprung från autentiska patientfall men har anpassats till simuleringsmiljö, säger Bartek.

Tillit skapar säkerhet

I återkopplingsrummet tittar teamet som övat på filmen tillsammans med de som observerat. Alla är överens om att kommunikationen är mycket betydelsefull.

– Det är viktigt att alla får säga sitt, oavsett profession. Ögonkontakten mellan oss gör att tilliten ökar – och om man känner sig trygg i teamet ökar också säkerheten på andra plan, säger Lovisa.

Att de olika professionerna tillsammans sitter ner och diskuterar vad som hänt i en akut situation är mycket ovanligt, och i en sån här övning får de delge varandra sitt perspektiv på händelseförloppet.

Nästa simuleringsövning påbörjas. Det är ombytta roller mellan det team som agerar och det som observerar. Under hela övningen finns instruktörer inne på simuleringsrummet och i teknikrummet. Det är tystnad och tagning för de som inte agerar och det hela påminner om en filminspelning. Men resultatet är viktigare än alla filmer i världen.

– Den här utbildningen är oerhört betydelsefulla för både medarbetare och patienter. Ju mer vi övar desto mer förberedda på alla tänkbara händelser blir vi. Att öva ökar patientsäkerheten, säger Rose-Marie.

Lunchrasten är avklarad och dagens tredje och fjärde scenario avslutas och förloppet är som tidigare. Diskussioner, funderingar – vad blev bra? Gjorde vi rätt? En allmän diskussion mellan teamen tar vid efter genomgången. Några funderar kring vad det är som gör att vi agerar annorlunda vid övning än i skarpt läge.

Vid tretiden är simuleringsövningen slut för dagen och instruktörerna plockar ihop utrustning och städar i ordning. I morgon kommer en ny arbetsgrupp och övar på de scenarier som just den gruppen möter varje dag.

ABCDE-omhändertagning innebär att man kontrollerar vitala funktioner i en viss ordning för att identifiera och stabilisera akuta livshotande tillstånd. Vid försämring startar man från A igen och utvärderar kontinuerligt effekten av de åtgärder man vidtagit.

  • Airway
  • Breathing
  • Circulation
  • Disability
  • Exposure/Environment
Foto: Cecilia Larsson Lantz
Det här är en artikel från Danderyds sjukhus tidning p.s.DS
Här finns alla nummer av tidningen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *