Hösten 2016 fick en grupp asylsökande läkare från Irak, Iran, Afghanistan och Syrien undervisning i neurologi och chans att praktisera på neurologmottagningen på Danderyds sjukhus. Undervisningen var en del i ett pilotprojekt med snabbspår till arbetslivet för asylsökande läkare från länder utanför EU, som initierades av Sten Lindahl och John Wahren, båda professor emeritus vid Karolinska Institutet, i samband med flyktingvågen hösten 2015. Claes Martin, processledare neurologi, la upp programmet och var med under utbildningen inom neurologi på Danderyds sjukhus.

– Det är speciellt att undervisa redan färdiga läkare, man märker att ”tänket” finns, eftersom de har god klinisk erfarenhet sedan tidigare. Ingen av de som var med hade neurologi som specialitet så det gällde att hitta rätt nivå på innehållet i utbildningen, säger Claes.

Både teori och praktik

De utvalda läkarna har först gått en två månader lång intensivkurs i svenska med stöd av erfarna lärare vid Södertörns Högskola och en logoped. Efter det har de fått en introduktion till svensk sjukvård och det svenska samhället samt fortsatt utbildning i svenska anpassad för läkare. Utöver detta har de gått kurser i anatomi, rörelselära, rehabilitering och klinisk fysiologi, följt av kliniska kurser vid Karolinska sjukhuset och DS. Undervisningen sker på Karolinska Institutet och Södertörns högskola bedrevs på heltid under ett år. Syftet är att göra det möjligt för deltagarna att klara av Socialstyrelsens prov.

– Jag blev imponerad över hur snabbt de lärt sig svenska, de som gick kursen här hade varit i Sverige i knappt ett år men kunde ändå tillgodogöra sig undervisningen utan översättning, säger Claes.

Lönsamt för alla

Programmet stöds av statliga medel och alla uträkningar visar på lönsamhet på alla nivåer. Beräkningar visar att det kostar cirka 3.5 miljoner kronor att utbilda en läkare vid svensk medicinsk fakultet och kostnaden för undervisning av en person med utländsk läkarexamen uppgår till cirka 300 000 kronor. Undervisningen ett sätt att motverka passivisering då den kräver ett aktivt deltagande.

– Vanligen tar det 5-7 år innan en invandrad läkare får legitimation som läkare i Sverige. Programmet erbjuder en snabb väg till legitimation och möjlighet till kontakter med svenska kollegor, kvalificerat arbete efter att man fått sin legitimation samt etablering i det svenska samhället, säger professor emeritus John Wahren, Karolinska Institutet, som är ansvarig för projektet.

Tar vara på kompetens

Mohammed Al Nussirie
Mohammed Al Nussirie

Foto: Karin Nordin

För läkarna är det givetvis en uppskattad möjlighet. Mohammed Al Nussirie, specialistläkare inom pediatrik, har flytt från Irak och jobbar just nu som undersköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus i väntan på att få sin läkarlegitimation godkänd.

– Det har varit väldigt bra att få gå detta program. Utbildningen där de varvat intensivkurs i svenska med svensk läkarterminologi i kombination med faktiska patientfall som vi fått diskutera har gjort att vi lärt oss snabbt. Jag väntar på besked om asyl just nu och denna väntan blir lättare när jag har något att göra. Jag är så tacksam över att jag fått denna möjlighet och att jag fått lära känna alla fantastiska personer som är involverade i det här projektet. Jag önskar att vi kan få hjälp av myndigheterna att komma igång, eftersom vår kompetens behövs. Allt jag vill är att jobba som läkare, säger han.

Foto: Cecilia Larsson Lantz
Det här är en artikel från Danderyds sjukhus tidning p.s.DS
Här finns alla nummer av tidningen

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *